Bakgrund begreppet hållbara livsstilar

Hållbara livsstilar är ett relativt nytt begrep, men grundar sig på konceptet hållbar utveckling som kan spåras tillbaka till 1970-talet. Det begreppet började användas som en följd av att komplexiteten i de globala miljö- och utvecklingsfrågorna började uppmärksammas. Hållbar utveckling illustreras ofta med tre överlappande cirklar som symboliserar miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet.

Brundlandkommissionens rapport ”Our common future” från 1987 gjorde begreppet allmänt känt. Den absolut mest kända definitionen av hållbar utveckling kommer från just den rapporten och definierar begreppet som

”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” (WCED, 1987).

Hållbar utveckling + individens möjligheter att påverka=hållbara livsstilar

Begreppet livsstil är ett sätt att förklara individens egen roll i att forma sitt eget liv. Men det var under 2000-talet som livsstil kopplades ihop med hållbarhet. Detta i samband med att det blev mer fokus på individers roll för en hållbar framtid. Människors val av livsstil spelar roll för deras miljöpåverkan.  2005 startades en arbetsgrupp inom FNs miljöprogram UNEP kallad ”Taskforce on Sustainable Lifestyles”. De definierade begreppet livsstil som en del av vår identitet, ett sätt för människor att uttrycka sin sociala position, politiska åsikter och psykologiska föreställningar gentemot andra människor. Vidare ses livsstilar som det som definierar människor, samtidigt som det skiljer oss åt från varandra. De är det sätt vi lever våra liv på. En andra skjuts framåt fick kombinationen livsstil med hållbarhet 2011-2012 genom det EU-finansierade projektet SPREAD som syftar till att undersöka just hållbara livsstilar uppstår.

Utifrån arbetet inom FN kom man att se på hållbara livsstilar som:

Sustainable lifestyles means rethinking our ways of living, how we buy and how we organize our everyday life. It is also about altering how we socialize, exchange, share, educate and build identities. It means transforming our societies and living in harmony with our natural environment.

Det kopplar till ett synsätt på hållbar utveckling som har med det individuella beteendet att göra och tar upp konsumtion (”how we buy”) som ett första viktigt begrepp. Inom denna definition fokuseras också på en förändring och omvärderande av det moderna samhället (”rethink” och ”altering”).

Från Stockholmskonferensen 1972 till Parisavtalet 2015
definitionsresanI Agenda 21 som antogs i Rio 1992 skrevs att ”den största orsaken till den fortsatta försämringen av den globala miljön är ohållbara konsumtions- och produktionsmönster.” I Johannesburg 2002 beslutades om att påbörja det arbete som startade 2003 i och med  Marrakechavtalet.  Då fokuserade FN på att dels främja arbetet med hållbar konsumtion och produktion inom policies och projekt, dels skapa en dialog kring ett tioårig ramverk för samarbete och kapacitetsbyggande för området. Detta arbete resulterade sedan i 10YFP, det tioåriga ramverket för hållbar konsumtion och produktion. Inom 10YFP finns ett antal program:

  • Konsumentinformation
  • Hållbara livsstilar och utbildning
  • Hållbar offentlig upphandling
  • Hållbart byggande
  • Hållbar turism

Under 2015 skedde två viktiga händelser som kopplar till hållbara livsstilar. I september antogs de 17 globala målen för hållbar utveckling. De innebär att man arbetar för att inom de närmaste 15 åren ska utrota extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen och lösa klimatkrisen. Det är många av målen och delmålen som relaterar till människors livsstilar, men också förutsättningar för att leva hållbart. Den andra händelsen var när Parisavtalet undertecknades i december, där det står att hållbara livsstilar och hållbar konsumtion och produktion spelar en viktig roll när det kommer till klimatförändringar. FN pekar också ut de utvecklade länderna som ansvariga för att driva de här frågorna åt rätt håll.