Varför hållbara livsstilar?

Att vi måste ställa om till mer hållbara livsstilar är allt fler överens om. Våra livsstilar leder till problem som miljöförstöring och klimatpåverkan, ohälsa och segregering. Det finns också en stor ojämlikhet i hur livsstilar i olika delar av världen ser ut och påverkar.

Bild till sidan k+ñllor

Hur vi lever våra liv, vår livsstil, spelar stor roll både för vårt eget välbefinnande och hälsa men har även effekter på världens klimat. Vår livsstil och allt som behöver produceras för att upprätthålla den får effekter för mark, vatten, luft, djur och växter, både idag och för kommande generationer. Det handlar om maten vi äter, prylarna vi köper, hur vi bor, var vi jobbar och hur vi spenderar vår fritid. Om hela jordens befolkning levde som vi gör i Sverige skulle vi behöva nästan fyra jordklot för att tillgodose behoven. Man kan enkelt säga att vi lever långt över våra tillgångar.

Hållbara livsstilar och miljö

Hur vi lever lämnar avtryck på miljön – ekologiska fotavtryck. Idag beräknas utsläppen av koldioxid till cirka 10 ton*per svensk och år. Den siffran måste ner under två ton per år och svensk för att vi ska begränsa klimatpåverkan till en uppvärmning under två grader och ännu lägre om vi skall nå målet i Parisavtalet. Forskning visar att för att vi skall nå ner till 2 ton per år behöver vi bland annat halvera vår konsumtion av nöt och griskött, minska vårt flygande till nivån som var år 2000, minska biltrafiken med 20 procent och förkorta arbetstiden med 25 procent.

Det finns också en stor ojämlikhet. I många delar av världen får människor inte ens sina basala behov tillfredsställda. Människor i de länderna behöver öka sina ekologiska fotavtryck vilket innebär att vi i de rika länderna måste minska våra ännu mer.

Hållbara livsstilar och hälsa

Vår livsstil får också konsekvenser för vårt välmående och livskvalitet. Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all krans- och kärlsjukdom och stroke, och 30 procent av all cancer. Hälsosamma levnadsvanor kan också förebygga eller fördröja utvecklingen av typ 2–diabetes, ett av västvärldens stora problem idag. Vårt inre välbefinnande påverkas också av hur vi lever våra liv. Stress och utbrändhet har blivit folkhälsoproblem och ofrivillig ensamhet är ett växande problem i dagens samhälle. Kopplingen mellan hälsa och miljö har ökat de senaste åren då många av problemen kan ha gemensamma lösningar, som till exempel cykel istället för bil och mer grönt på tallriken.